Fifas president Gianni Infantino har länge balanserat på gränsen till vad fotbollsvärlden accepterar. Försöket att bolagisera världsmästerskapet i fotboll ser ut att bli schweizarens fall. Så här gick det till när verkligheten till slut hann ikapp pampen.
Gianni Infantino, eller »Johnny« som Donald Trump uttalar hans namn, efterträdde den skandalomsusade Joseph »Sepp« Blatter 2016 som president för det internationella fotbollsförbundet och har under hela sin tid på posten skapat stora rubriker, inte minst i samband med VM i Qatar.
Fifa-presidenten planerade att sälja delar av VM till privata investerare, avslöjade The Times tidigare i veckan. I ett pressmeddelande skriver Fifa att man vill bilda ett nytt bolag som ska »samla och driva alla Fifas kommersiella rättigheter«.
Uefa, det europeiska fotbollsförbundet, svarade omedelbart genom ett kritiskt pressmeddelande:
»Fotbollens själ och styrning är inte tillgångar som kan säljas eller bytas bort – i synnerhet inte när det råder total brist på insyn kring vem som tjänar ekonomiskt på det. Ingen av oss äger fotbollen. Den är inte Fifas att sälja.«
Det dröjde inte länge innan stora delar av fotbollsvärlden hade fördömt Infantinos planer och snart ropades det även på hans avgång.
Men hur hamnade han så snett?
Även om Fifa-presidenten redan tidigare klampat omkring i gråzoner och passerat gränser för vad som anses acceptabelt så finns det en tydlig startpunkt för Infantinos fall.
Det var i november 2025 som den portugisiske superstjärnan Cristiano Ronaldo blev utvisad i VM-kvalmatchen mot Irland och skulle därmed vara avstängd i tre matcher framöver och missa de två inledande matcherna i sommarens VM.
Några veckor efter matchen mot Irland deltog portugisen i en galamiddag i Vita huset varifrån han delade en bild på sitt Instagram-konto. En selfie där inflytelserika personer som bland annat Elon Musk fanns med – men även Gianni Infantino.
Veckan därpå meddelade Fifa att Ronaldos tre matcher långa avstängning reducerades till en match, vilket innebar att han nu var tillgänglig för spel i samtliga matcher.
Någon officiell förklaring lämnades aldrig från Fifa, men tydliga misstankar riktades mot Infantino och många trodde nog att han sett till att en av VM:s allra största stjärnor skulle kunna vara med från turneringens början.
Två veckor senare, i samband med VM-lottningen, annonserade han att varje halvlek i VM skulle innehålla en tre minuter lång vätskepaus. Finalen på MetLife Stadium skulle få en half-time show precis som i Super Bowl, vilket bröt mot Fifas egna regler som begränsar halvtidspausen till 15 minuter. Dessutom tog han chansen att överlämna Fifas nyinstiftade »fredspris« till USA:s president Donald Trump.
Fifa, och således Infantino, fick utstå mycket kritik gällande de höga biljettpriserna till VM-matcherna. Man hade till sommarens mästerskap infört dynamisk prissättning, vilket innebar att priserna höjs i realtid utifrån efterfrågan. Detta gjorde biljetterna upp till tre gånger så dyra som vid VM i Qatar 2022.
I USA:s sextondelsfinal mot Bosnien och Hercegovina fick Folarin Balogun rött kort, något som fick Trump att ringa och protestera mot anfallarens kommande avstängning i åttondelsfinalen mot Belgien. Avstängningen hävdes likt Ronaldos och Balogun spelade mot Belgien från start – en händelseutveckling som saknar motstycke i VM-historien.
Det var omöjligt att blunda för Infantinos inblandning, trots att han själv blånekade.
Med hjälp av sitt privatjet kastade han sig fram och tillbaka över hela Nordamerika för att hinna synas på många matcher som möjligt. Men hos läktarfolket var hans rykte redan befläckat och mer ofta än sällan var det burop som spred sig när han visades upp på arenornas storbildsskärmar.
Snart lät han även meddelade att Fifa »definitivt« skulle överväga ännu en expansion av världsmästerskapet. Denna gång från 48 till 64 deltagarnationer.
Allt han gjorde var för att sondera bolagiseringsterrängen för sina privata investerare – Ronaldos uppskjutna avstängning, reklam förtäckt i vätskepauser, hyperkommersialiserad halvtidsunderhållning, skyhöga biljettpriser och Balogun-avstängningen. Världen slutade häpna över Infantinos drag.
När The Times sedan gjorde sitt avslöjande om bolagiseringsplanerna fick fotbollsvärlden nog. Uefa meddelade att de europeiska nationerna skulle bojkotta Fifas turneringar tills dess att planerna skrotats.
Fler och fler nationsförbund har meddelat att Infantino inte kommer att få deras röst i nästa presidentval, och nu florerar rykten om vem som kan utmana om presidentposten. Bland annat finns namn som den förre Arsenal-tränaren Arsène Wenger, Uefa-presidenten Alexander Čeferin, PSG-presidenten Nasser Al-Khelaifi, Concacafs (Nord- och Centralamerikas samt Karibiens fotbollsförbund) president Victor Montagliani och Fifas halvsvenske generalsekreterare Mattias Grafström.
Läs vidare: Vem ersätter Infantino?